De Faire: Orättvisa tunnor skramlar mest?

Claes-de-Faire-Colin-3

(Foto colin.se)

Det kunde inte ha varit bättre för vänstern. Claes de Faire, tidigare tjänsteman på Moderata Ungdomsförbundets Centrala Kansli, centrala kansli på den tiden kavaj var klädkod och det leddes av Tove Lifvendahl, och numera chefredaktör för vår tids glassigaste PR-magasin Resumé deklarerade att han var nöjd.

Det räcker med skattesänkningar ty han och hans familj är minsann nöjda.

Enligt de Faire är det nu dags att upprätta en fond som skall gå till ”någon som behöver dem mer än vad jag gör”. Självfallet applåderade många på vänstersidan och självfallet hade Alliansanhängarna invändningar. En av dem som tordes påpeka att de Faire inkomstmässigt befinner sig högt över den statliga brytpunkten var ex ministern Sven Otto Littorin. Men det skulle han inte ha gjort enligt Aftonbladets politiske chefredaktör Karin Pettersson som ägnade en hel ledare åt att förlöjliga det faktum att en tidigare minister fortfarande stödjer regeringen.

Nu är den tidigare MUF-strategen vänsterns nya hjälte. Han är god och även fast det handlar om ett ”välgörenhetsperspektiv” borde man lyssna på honom, i alla fall enligt Aftonbladets ledarsida. Dessutom bör det påpekas att han fortfarande har kvar något av sin strategiska fingertoppskänsla, trots en avancerad ideologisk Canossa-vandring. Som MUF-strateg hade de Faire bland annat ett finger med i kampanjen ”Jag vet bäst” och det vet han tydligen fortfarande.

Hans osjälviska syfte bör emellertid diskuteras då hans motiv blir mer luddiga om man lämnar krönikans åsikter och söker sig till källorna. Detta har bloggen ”Den rödgröna röran” gjort och upptäckt att de Faires tal om rättvisa skatter för inkomsttagare är allt annat än rättvist. Likt många andra är de Faire egenföretagare, med den lilla skillnaden att han tjänar betydligt mer än många andra som valt att starta eget.

Med detta i åtanke borde man kanske tro att han väljer att solidariskt dra sitt strå till stacken och låta bolaget betala ut lön som han därmed skattar för. Det gör han dock inte, utan låter istället bolaget göra en utdelning av kapital till sig själv och sin familj.

På 110 000 kr i utdelning blir det 22 000kr i skatt, istället för de 55 000 som staten skulle fått om det hade varit lön. Ett beprövat upplägg som både ger mer pengar i plånboken och utrymme att tycka till om andras vilja att behålla mer av sin lön. En liknande metod prövades redan på 1970-talet när klädföretagaren Per-Olof Ahl, grundare av Kapp-Ahl, i princip betalde noll kronor i inkomstskatt samtidigt som han talade sig varm för ett högskattesamhälle.

Så visst vet Claes de Faire hur han ska ordna sin ekonomi och ett förslag är att han startar den föreslagna fonden. Han vet trots allt bäst.

(David Lindén)

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s