Ariel Sharon 1928-2013

General-Dayan-7-Ariel-Sharon-1967

(En sårad Ariel Sharon under Sexdagarskriget tillsammans med general Moshe Dayan (1915-1981) som anses vara den moderna israeliska arméns fader)

När man tänker på de senaste tjugofem åren av Israel-Palestinakonflikten tänker en del på två personer. Premiärminister Yitzhak Rabin som 1994 skrev under Oslo-avtalet för att bara ett år senare mördas av en extremist i Jerusalem och Ariel Sharon som idag dog, 85 år gammal, i sviterna av den hjärnblödning som han ådrog sig 2006.

I historieskrivningen har de båda fått vara varandras motpoler – Rabin var den f.d. militären som ville ha fred och Sharon krigaren som för alltid ville ha krig. Men de var ändå väldigt lika varandra.

De tillhörde båda tillsammans med Rabins efterträdare Shimon Peres den sista generationens israeliska politiker som själva hade bevittnat staten Israels födelse, och som personifierade den pionjäranda som skildrats i den amerikanske författaren Leon Uris roman Exodus.

Ett resultat av denna pionjäranda och den realpolitiska situationen var att de båda blev militärer.

Båda kom dessutom att bli israeliska nationalhjältar. Rabin då han var den generalstabschef som besegrade Egypten, Syrien och Jordanien under sexdagarskriget 1967, och Sharon som den pansardivisionsbefälhavare som under Operation Gazelle vände krigslyckan i Yom Kipur-kriget 1973.

Men där slutar jämförelsen.

Rabin valde som politiker att försöka söka en fred för att i längden trygga staten Israels existens. Sharon däremot var med och grundade det konservativa partiet Likud som först och främst betraktade sina grannar som militära fiender. Under sin premiärministertid 2001-2006 ansågs han dessutom ansvarig för ytterligare en Intifada då han som ren provokation bestämde sig för att besöka Klippmoskén i Jerusalem. Dessutom var det många som ville att han skulle stå till svars för sin roll i massakrerna i de palestinska flyktinglägren Shabra and Shatila under inbördeskriget i Libanon 1982.

Som premiärminister bör han betraktas som en hök och hans politiska arv har i mångt och mycket adopterats av efterträdaren Benjamin Netanyahu, och det är troligt att, när de israeliska arkiven slutligen öppnas, eftermälet kommer att vara ännu hårdare mot Sharon än vad det är idag.

(David Lindén)

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s