Alla resolutioner är inte av godo

Strasbourg, tisdag 14 januari.

Någonstans går det givetvis en gräns för var gränsen ska gå. Det finns naturligtvis inga skäl att fullständigt avfärda all kritik som onödig när det gäller förädling av utsäde genom så kallad genmodifiering. Men det kan vara värt att hitta en nivå som gör att normala försiktighetsprinciper inte slår över i vad som bara kan kallas för en New Age-relaterad hårdsmälta.

En sådan finns ständigt kokande någonstans i den jättelika men vackra Europaparlamentsbyggnaden i Strasbourg. Den här veckan ryker det om ett förslag i vilket parlamentet uppmanas att anta en icke bindande resolution – man tycker något – som uppmanar EU-kommissionen att inte godkänna en majssort som heter Pioneer 1507. Bortsett från att det antingen låter som ett skepp som kunde burit någon av den sena medeltidens många upptäcktsresande i sökandet efter en ny kontinent, eller som en månlandare ur kurs, så går det inte att känna annat än tvivel. Ty vad som föreslås är inte ett förbud – vilket hade varit det naturliga om genmajsen bevisligen var farlig för fjärilar och mallar, vilka nämns som skyddsvärda i förslagstexten – utan att kommissionen ”väntar till det finns bättre metoder för att bedöma riskerna innan man föreslår eller förnyar tillstånd för några genmodifierade grödor”.

Alltså ett moratorium som skulle bestå tills det omvända förhållandet rådde mellan vetenskap och vidskepelse. Om forskningen till 95 procent är överens om att det finns ett klimathot, så är forskarvärlden till 98 procent på det klara med att genmodifiering inte utgör några större problem. Det kommer således att dröja innan någon ser behovet av nya analysmetoder, och därmed har New Age-vännerna bland parlamentarikerna vunnit en seger utan att behöva bevisa någonting; de själva lär ju aldrig bli övertygade!

”Genmanipulering? Det är ju egentligen inte värre än att jag tar en insulinspruta varje morgon”, sa EU-parlamentariken Marit Paulson med en skeptisk min under en pressbriefing under tisdagen. Hon var inte imponerad.

Hon var heller inte så värst övertygad om att världen skulle bli bättre av om parlamentet svarade ja på frågan om genmodifierat pollen i honung ska märkas ut på något särskilt sett i innehållsdeklarationen på honungsburkarna. Mycket talar för att hon kan ha rätt. Redan förekomsten av ordet ”genmodifierat” skapar oro, och oro i onödan.

Det gäller att sätta gränsen på rätt ställe – även mot oron. Den kan ju till 98 procent vara omotiverad och orsakad av en hårdsmälta.

(Mikael Hermansson)

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s