Våga erkänn internets svagheter

BildtMånga av veckans nyheter har handlat om diplomati och om internet. I onsdags öppnade en fredskonferens mellan de stridande styrkorna i Syrien i schweiziska Montreaux, och samma dag annonserades det vid det pågående World Economic Forum i Davos, också det i Schweiz, att utrikesminister Carl Bildt skall vara ordförande för en kommission som utreder internets framtid. Ett uppdrag som passar Bildt, då han redan på 1970-talet talade om ”datormediet” och vid ett TedX föredrag i Stockholm i tisdags påpekade att ”traditionell diplomati och konfliktlösning kan underlättas av sociala medier”.

På senare år har också den politiska aspekten av internet – cyberpolitik – fått utrymme inom akademisk forskning. Nazli Choucri som är professor i statskunskap vid amerikanska MIT har i sin studie Cyberpolitics in International Relations (The MIT Press, 2012 ISBN 978-0-262-51769-0) poängterat att cybersäkerhet idag ses som den ”fjärde säkerheten” inom internationella relationer, jämte utrikes, inrikes – och miljösäkerhet. Men även där som i resten av diplomatin händer det att den ”realpolitiska drivkraften ofta överskyggar fokus på rättigheter”.

Nationalstater, internationella organisationer och företag använder internet för att samla information, vilket länge varit kutym inom storpolitiken, men framstår som opassande när det kommer fram i ljuset. En reaktion som, speciellt i hyllandet av Edward Snowdon, speglar en tilltro till en utopi där internet – underförstått – enkom används för goda syften. Det finns också ett samband med tanken om att internet hjälper demokratier och att demokratier per se segrar över diktaturer.

Tanken härrör ursprungligen från filosofen Immanuel Kant och fick en renässans efter kalla kriget då man insåg att demokratier hade befunnit sig på den vinnande sidan i en majoritet av alla konflikter sedan 1800-talet. Denna hypotes har granskats i antalogin Do Democracies Win Their Wars – An International Security Reader (The MIT Press, 2011 ISBN 978-0-262-51590-0), och det finns ingen konsensus kring detta.

Förvisso har demokratier ofta funnits på den vinnande sidan i konflikterna, men det finns alltför många variabler som militär styrka, tillgång till resurser och graden av demokrati för att säga att de enkom vunnit för att de var demokratier. Precis som med internet gäller det därför att inte svälja hypoteser om godhet med hull och hår.

Det finns många som anklagar Carl Bildt för att vara en så kallad internetutopist och vid valet 1998 ansåg SSU:s dåvarande ordförande Niklas Nordström att det fanns fog för att skriva en kritisk rapport om Bildt med titeln Uppkopplad mot verkligheten. Men det verkar som om Bildt har utvecklats i takt med internet. Idag framstår han som en teknologisk realist och därför är det klokt att han skall vara ordförande för den kommission som kommer att utreda framtiden för the world wide web.

(David Lindén)

Lästips: För den som är intresserad finns böckerna att beställa via MIT Press hemsida. 

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “Våga erkänn internets svagheter

  1. Pingback: Den fjärde säkerheten | Ledarbloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s