Tag Archives: Brombergs

En dålig JK-anmälan är tyvärr också en anmälan

hanne_kjoller-400x266Det fortsätter att storma kring DN:s ledarskribent Hanne Kjöllers bok En halv sanning är också en lögn (Brombergs). Vad som från början uppfattades som ett enkelt tolkningsfel, vill nu Kjöllers belackare göra till en av de största smutsskandalerna i svensk historia och ta som ett kvitto på att man inte bör läsa boken överhuvud taget. Nu har dessutom den krögare som i boken felaktigt utpekades som bostads – och inte hyresrättsinnehavare anmält Kjöller till justitiekanslern (JK).

I sin anmälan hävdar kändiskrögaren – som inte kommer att nämnas vid sitt riktiga namn då han i sin anmälan menade att det var ”lätt” att identifiera honom i Kjöllers bok – att hans privatliv har förstörts och att hans vänner ”misstror honom”. Det kan mycket väl vara så, men författaren och förlaget har redan bett om ursäkt för detta.

Under sin långa karriär har kändiskrögaren dessutom gjort sitt bästa för att inte vara anonym. Kjöller hittade honom i ett bostadsreportage i DN, söker man på en legendarisk Stockholmsnattklubb får man veta att han började sin karriär som smörgåsnisse i dess kök och efter att han fick cancerbeskedet har han varit en flitig debattör i bland annat Aftonbladet. Men det ursäktar självklart inte Kjöllers faktafel och hon har också upprepade gånger bett om ursäkt för detta. Förlaget har också lagt in rättelseblad i alla böcker och felet är rättat i nästa upplaga.

Kändiskrögaren skrev själv på sin blogg att den ursäkten accepterades. Så man kan undra varför han väljer att anmäla boken? Är det för att få publicitet eller är det hämndbegär? I vart fall är det inte klädsamt att först acceptera ursäkten och sen göra gällande att man inte har gjort detta.

Hanne Kjöller är en duktig och kontroversiell skribent. Hon lyckas många gånger punktera en gängse uppfattning och hon har därmed upprört dem som tjänar på en redan etablerad sanning. När Jonas Gardell skrev sitt hyllade epos Torka aldrig tårar utan handskar påpekade Kjöller det fullt korrekta i att man använder skyddsutrustning när man har att göra med en sjukdom som man inte vet hur den smittar. Men man torkade fortfarande tårar, även om man gör det med handskar, och detta fick Gardell att attackera henne under stora delar av den föreläsning som han höll när han promoverades till hedersdoktor vid Linköpings universitet.

Att hon upprör folk är fullt förståeligt och det är också förståeligt att hon medger när hon har fel. Ty alla begår misstag och så även i böcker. Men alla de som nu vill att hon ska löpa gatlopp i media bör hädanefter se till att deras framtida alster – för alltid – är fläckfria, då de själva har satt sin egen standard.

Slutligen bör också kändiskrögaren tänka igenom varför han först accepterade en ursäkt och sedan valde att anmäla boken.

För det är verkligen bortom all anständighet.

(David Lindén)

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Kjöllers fråga lika viktig, trots allt

Hanne Kjöller möter SVT:s Nils Hansson under bokmässan i Göteborg. Kritiken mot hennes bok var högljudd men i sak inte särskilt tung.

Hanne Kjöller möter SVT:s Nils Hansson under bokmässan i Göteborg. Kritiken mot hennes bok var högljudd men i sak inte särskilt tung.

En god vän till mig gjorde ett fatalt misstag i början av sin journalistkarriär. Han förlade en ubåtsjakt till ett träsk. Visserligen bara några hundra meter inåt land, men likafullt på fel sida vägen mellan Piteå och Luleå. Vattendjupet var knappt en fot och det växte så det knakade i träsket. Alltså blev det dementi, ursäkt och min vän fick en uppsträckning av ansvarig utgivare.

Han fick heta Töremannen i ett par år, alternativt kallades han för Träsktrollet. Men ingen kom på tanken att min väns fadäs därmed hade omöjliggjort allt annat tidningen skrev, och skulle skriva, om de många ubåtsjakter som pågick i början av 80-talet. Inte heller kom hans övriga texter att ifrågasättas; det var lätt att kolla om fler företeelser hade hamnat på fel plats.

När Hanne Kjöller, ledarskribent i Dagens Nyheter, härom veckan kom ut med boken ”En halv sanning är också en lögn” (Brombergs) var det säkert med viss vånda som ett antal redaktioner öppnade boken med viss vånda. Kjöller är en skarp journalist som skriver i en tidning som alla lyssnar till. Det gör att hennes texter har ett potentiellt större genomslag än andras, vilket också gör henne till en makthavare i den bemärkelsen att hon bättre än andra kan påverka samhällsdebatten och förmodligen också besluten.
En annan orsak till oro var bokens uppdrag, att belysa den så kallade case- och offerjournalistikens avigsida. Vilken kan beskrivas som ett systematiskt små- och storfejkande i vad man utifrån ett redaktionellt perspektiv tror är ett gott syfte.

Men sällan eller aldrig tycks den insikten drabba redaktionsledningar och enskilda reportrar, eller så kallade ”grävgrupper”, att den fina fejken bara är ett lite långsammare sätt att gräva sin egen grav.

Hur illa gör inte en reporter det ”case” – ofta en av olika eländen drabbad människa – vars vånda bara fungerar som en illustration, ett redskap, för att tydliggöra vad redaktionen vill säga? Oavsett om det handlar om bygglovsbråk, vårdnadstvister eller förändrade sjukersättningsregler?

Att på detta sätt göra narr av journalistyrkets heder och bra redaktioners upparbetade trovärdighet ”i det godas tjänst” håller på att föröda yrkets och medias trovärdighet.

Oavsett om det handlar om att hitta verkliga eller påhittade offer för ”högerregeringens utförsäkringspolitik” eller glada hejaramsor i lönematchen förklädda till samhällsnyttig journalistik, så är sådan opinionsjournalistik under svart flagg oförenlig med uppdraget.

Här kunde Kjöllers bok fungera som en torped rakt in i det redan sjunkande skrovet, förlåt skrået. Men dessvärre hamnade även DN-medarbetaren i ett träsk. Ty kocken Axel, som sade sig vara drabbad av de nya ”tuffare” sjukersättningsreglerna, ägde aldrig någon bostadsrätt värd 12,5 miljoner kronor. Han bodde i en hyresrätt som om den varit en bostadsrätt hade varit värd 12,5 miljoner kronor. Att Axel var egen företagare och inte omfattades av dessa regler, det spelar liksom ingen roll.

En liten detalj, i sammanhanget dock av moralisk tyngd. Var hon så mycket bättre själv?

Att andra än Axel skulle klaga och rasa, det var väntat. Inte minst det upphöjda och prisade Uppdrag Gransknings medarbetare fick en chans att ge igen, på bokmässan i helgen. Men det hela blev mest ett slag i luften då de många fel som Kjöller påstods ha gjort mest var att betrakta som slarv i relation det mer allvarliga Axel-brottet.

Så plötsligt står vi där, med en bok vars innehåll är mycket relevant för att kunna analysera vad medierna gör med vår verklighetsbild, men författare som skandaliserats långt utöver det rimliga.

Oavsett om vi har en subjektiv utgångspunkt – som ledarsidor har – eller en ”objektiv” som nyhetsredaktioner förväntas utgå ifrån, så har vi alla ansvar för att förhålla oss på ett relevant och sanningscentrerat sätt till fakta. I detta avseende har vi alla samma ansvar.

Därför får inte det anslag och den granskning som Kjöller gjort falla på hennes tillkortakommande. Uppgiften kvarstår ju, nämligen att svara på frågan om varför fejkar, utelämnar, snedvinklar, döljer och fuskar journalister och redaktioner i det godas tjänst?

Hoppas inte Hanne Kjöller blir fast i det där träsket hon hamnade.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized