Etikettarkiv: Gunnar Hökmark

Sätt större press på Ungern

EU måste nu på allvar sätta press på Fidesz.

Först var det tragiskt, sedan oroväckande för att slutligen bli direkt farligt. Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz har länge vållat den europeiska borgerlighetens huvudvärk. Orbán var ju hjälten från det fredliga upproret mot Sovjetunionen 1989, och innerst inne trodde nog de flesta att den före detta Oxfordstudenten var ungefär lika positiv till marknadsekonomi och västorienterad som Polens nuvarande utrikesminister Radoslav Sikorski.

Men Orbán var ingen Sikorski och alltsedan han återkom till makten 2004 har hans regering agerat allt annat än frihetligt.
Samtidigt är mycket av det som i Sverige skrivs om Orbán är ren partipolitik.

Som att Fidesz ensamma ändrade konstitutionen då det var en process som påbörjades under Orbáns föregångare socialisten Gordon Bajnai. Men trots nyanserna så är utvecklingen ”allt annat än förtroendeingivande” för att citera den ansedda tankesmedjan Freedom House analys av hur det står till med friheten i Ungern.

Detta märktes inte minst i lördags då Orbán i ett tal föreslog att den liberala demokratin skulle avskaffas eftersom ”finanskrisen 2008 visade att liberala stater inte längre kan tävla globalt”. Istället skulle man söka inspiration från Turkiet, Kina och Ryssland. Med andra ord: från sådana totalitära system som ”berövade ungdomen på deras framtid” som Orban uttryckte det när han som upprorsledare 1989 beskrev hur Sovjetunionen hade agerat 1956 när Röda Armen slog ned upproret i Budapest.

Troligtvis kommer Viktor Orbán dock inte att utvecklas till en klassisk diktator. Han är snarare en alltmer totalitär ledare som kommer att hålla sig kvar vid makten med hjälp av demokratisk fernissa. Ett tydligt exempel på detta är att han i samma tal lovade att en ”illiberal demokrati” inte kommer att förneka medborgarna ”frihet”.

En retorik som påminner om styret i Venezuela.

Speciellt med tanke på att Ungern likt Venezuela betraktar organisationer med extern finansiering som ”utländska agenter”. Det har föranlett Norge att avbryta sitt bistånd till Ungern, och nästa steg borde vara att EU stryper sitt bistånd till Ungern om man gör allvar om talet att avskaffa den liberala demokratin. Här har också Europaparlamentet en viktig roll att spela när det gäller att sätta press på ministerrådet.

Orbáns parti Fidesz tillhör den borgerliga partigruppen EPP där svenske Gunnar Hökmark (M) tidigare var viceordförande. Tidigare har Hökmark varit kritisk mot Fidesz i kulliserna, men nu är det hög tid att han luftar sin kritik offentligt.

Ledarredaktionen 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Ja, visst har valrörelsen varit smutsig

FEJK+MODERATERNA_07

Om några timmar stänger vallokalerna och det är dags att analysera resultet av EU-valet 2014. Enligt diverse opinionsundersökningar verkar det som om Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna får ta plats i EU-parlamentet, på bekostnad av det nygamla Junilistan och förra valets vinnare Piratpartiet. Men det är också dags att analysera själva valrörelsen och redan nu kan konstateras att det varit smutsigt.

Socialdemokraternas förstanamn Marita Ulvskog, med en bakgrund som redaktör för Dala-Demokraten, kulturminister och partisekreterare har inte bara utmålat Moderaternas Gunnar Hökmark som huvudfiende, utan även kallat honom för ”skithög” under en debatt. När hon sedan konfronterades med detta vägrade hon att be om ursäkt då hon menade att Hökmark också säger ”elaka saker”.

En bortförklaring som på sin höjd kunde vara förståelig hos en debattovan SSU:are, men som är direkt ovärdig när det handlar om en av svensk politiks verkliga veteraner.

Ett ytterligare exempel är hur Moderaterna i Stockholm utsatts för valstugesabotage av en vänsterinriktad teatergrupp som kallar sig för de ”Äkta Moderaterna”. Det är en grupp som aktivt kampanjar som Moderaterna, men istället för valplattformen används två böcker som Fredrik Reinfeldt skrev som ordförande i MUF i början på 1990-talet. Taktiken påminner om hur man i USA med jämna mellanrum försöker förvirra väljarna genom att marknadsföra frontorganisationer som utger sig för att vara motståndarnas parti.

Vad som är anmärkningsvärt är emellertid inte att denna strategi till fullo anammats i Sverige utan att det i gruppen återfinns en kandidat för Vänsterpartiet samt en anställd vid ABF i Stockholm. Men trots detta anser varken Vänsterpartiet eller ABF att man bör ta avstånd från sabotaget.

Alla medel är tydligen tillåtna för att ge Alliansen – i synnerhet Moderaterna – en minnesbeta och det går bara att spekulera kring hur Vänsterpartiet hade reagerat om det varit en grupp borgerliga som poserat som vänsterpartister.

Så visst har valrörelsen varit smutsig och det kommer troligtvis att bli värre i höstens riksdagsval.

(David Lindén)

BT kommer under eftermiddagen och kvällen att rapportera om valutgången.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Är Ulvskog symptom på något större?

marita-ulvskog

När socialdemokraternas förstanamn till europaparlamentet Marita Ulvskog igår debatterade med sin moderate motsvarighet Gunnar Hökmark i SVT:s Agenda förväntade sig tittarna – troligtvis – att stämningen skulle bli hätsk. Det var trots allt två gamla partisekreterare och ideologiska motpoler som möttes. Men ingen trodde på allvar att osanning skulle användas för att försöka vinna debatten.

Förvisso är det lätt att inse att det inte var Ulvskog själv som letade upp den riksdagsmotion från 2004 där Hökmark och Moderaterna skulle ha pläderat för övergångsregler för EU-immigranter. Detta gjorde någon av hennes assistenter och denna någon kan säkerligen vänta sig en rejäl utskällning, om hen inte redan har fått sparken. Vidare bör man också ha i åtanke att alla kan göra fel och att Ulvskog redan efter programmet insåg sitt misstag och gjorde sitt bästa för att hävda att det inte hade skett.

Ett försök till politisk skademinimering – spinn – som misslyckades.

Den som kan sin politiska nutidshistoria vet nämligen att det inte är första gången som Ulvskog överdrivit eller slirat på sanningen. När hon var partisekreterare för Socialdemokraterna jämförde hon kritiken av Göran Persson med hatet mot Olof Palme och i valrörelsen 2006 liknande hon folkpartiledaren Lars Leijonborg vid en ”våldtäktsman som skyller på offret” då denne försökte tona ned det faktum att medlemmar i Liberala Ungdomsförbundet hade hackat socialdemokraternas interna nätverk.

Till detta skall också läggas att hennes ofta högstämda vänsterretorik rimmat illa med hennes politiska gärning.

Som kulturminister valde hon exempelvis att ge Sveriges kvarvarande fideikommiss förnyat förtroende, men när journalisten Björn af Kleen i sin bok Jorden De Ärve (Weyler, 2009) ville intervjua henne om varför avböjde hon först med hänvisning till att hon var förkyld och sedan skyllde hon på arbetsbördan i Europaparlamentet.

En detalj som också är värd att notera är att Ulvskogs fadäs också kan ses som ett tecken på något större.

När Stefan Löfven skulle debattera med Fredrik Reinfeldt baserade han sitt anförande på att arbetslösheten skulle ha ökat med 1100 människor per dag och använde exemplet på den ”skånska orten Knäred” för att trumfa igenom sitt budskap. Felet med resonemanget var emellertid att Knäred inte låg i Skåne utan i Halland, och det skulle inte ha varit värt att notera om det inte varit så att Löfven baserade hela sitt anförande på att likna arbetslösheten vid ett Knäred om dagen.

Kanske är det så pass enkelt att S tar valsegern för given och därför inte bryr sig om att extrakolla detaljer?

Som sagt – ingen är felfri och allra minst undertecknad. Men aspirerar man på förnyat förtroende i EU-parlamentet och på att bilda regering borde man se till att rekrytera kvalificerad personal med god kunskap om detaljer.

Uppdatering: Motionen där Gunnar Hökmark skulle ha pläderat för övergångsregler finns också tillgänglig på internet.

(David Lindén)

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Bra att Hökmark är Hökmark

Foto Måns Linge(Foto: Måns Linge)

Det borde inte fungera, men det gör det ändå. Gunnar Hökmark, som är Moderaternas förstanamn till Europaparlamentet, var en del av det ”bunkergäng” som Fredrik Reinfeldt försökte distansera sig ifrån när Nya Moderaterna skapades och är dessutom tämligen lätt för motståndarna att karikera. Men han drar röster.

När Hökmark idag höll torgmöte i Borås blev det uppenbart varför han fungerar som röstmagnet.

”Hökmark” är nämligen något så pass unikt som en genuin politiker. Med en fast tro på EU och en gedigen ideologisk kompass kan han försvara även för stunden kontroversiella beslut.

Att han i valet har utsetts till ”högerspöket” av Socialdemokraterna och Aftonbladet, beklagade han sig mest å deras vägnar. Sådan etikettklistring var ett billigt sätt att försöka mobilisera de egna kärntrupperna, och att dölja det faktum att S förstanamn Marita Ulvskog inte är populär på hemmaplan.

Ulvskog kommer dessutom att bli än mindre populär om hon får igenom sitt förslag om att förbjuda importen av alkohol från Europa. Socialdemokraterna har trots allt förändrats sedan den tid då den legendariske finansministern Gunnar Sträng kunde argumentera mot sänkning av vinskatten med att ”skogsarbetare inte dricker vin”.

På torget märktes det att Hökmark är en varm vän av EU.

Även hans tidigare gärning har visat på detta. Den forne partisekreteraren har exempelvis ett gott rykte i de baltiska länderna, som minns hur han på 1980-talet var initiativtagare till den så kallade Måndagsrörelsen, som varje vecka möttes på Norrmalmstorg i Stockholm för att demonstrera mot den sovjetiska ockupationen av Estland, Lettland och Litauen.

GunnariFT

I dag står kampen för Ukraina, och Hökmarks engagemang har bland uppmärksammats av tidningen Financial Times som menar att han är en av 25 EU-parlamentariker som man skall ”hålla ögonen på”. Det märktes även att han gillar valrörelser och han trivdes lika bra på torget i Borås som i Bryssels korridorer.

I en tid av triangulering och anpassning är det bra att den allt annat än nye moderaten Gunnar Hökmark vågar vara ”Hökmark”.

(David Lindén)

 

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Partislips inte nödvändig

En nyhet så här i EPP-kongressens elfte timma: Moderaternas representanter på plats har valt att inte delta i omröstningen om vem som ska bli gruppens kandidat till ordförandeposten i EU-kommissionen.

Att inte binda sig för en kandidat framstår som ett konsekvent ställningstagande, inte minst om man istället menar att inget namn ska vara uteslutet på förhand om det som efterfrågas är ”samförstånd bland medlemsstater och i Europaparlamentet om bästa möjliga ordförande för EU-kommissionen”, som Moderaternas delegationsledare i Europaparlamentet Gunnar Hökmark uttrycker det.

Och visst är det så.  ”Bästa möjliga kandidat” behöver inte nödvändigtvis vara det namn som står längst upp på de olika partigruppernas valaffischer. När det gäller EU-kommissionen måste ytterligare aspekter vägas in. När allt kommer omkring kan knappast partilojalitet vara avgörande för en uppgift som bygger på en verksamhet som ska stå fri från just uppenbara partipolitiska kopplingar.

Partislips och tjänstemannakostym matchar sällan varandra särskilt bra.

(Mikael Hermansson)

 

 

 

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Vad är mest snuskigt – vespaåkandet eller den ekonomiska politiken?

François Hollande får frågor som sitt privatliv inför 600 journalister. Foto scanpix

François Hollande får frågor om sitt privatliv inför 600 journalister.
Foto scanpix

Strasbourg, onsdag 15 januari.

”Hoten mot rörligheten och Frankrikes ekonomiska läge, det är de allvarligaste utmaningarna för Europa just nu”, sa Gunnar Hökmark (M) med skärpa i tonen till svenska journalister under en informell pressträff idag. Och visst, mycket talar för att Moderaternas förstanamn i valet till Europaparlamentet och tillika krönikören på Borås Tidnings ledarsida har rätt i båda fall. Men att tala om ”Frankrike” och ”utmaning” i samma mening just denna dag är nästan att be om att få bli missförstådd.

Det mesta i och om Frankrike handlar för tillfället om den kärlekskranke presidenten François Hollandes förhållande till den påstådda älskarinnan, skådespelerskan Julie Gayet. En intrikat skvallerhistoria med verklighetsbakgrund. Det är visserligen inte första gången som en fransk president ertappas med byxorna nere. Inför en pryd omvärld har många mäktiga män kommit undan med sådant genom att förklara att ”sånt här förstår sig franska väljare på”. Men stämmer hälften av vad som nämns om François Hollande så är redan det för mycket.

(Här kan du ta del av dagens presskonferens som hölls på Elyséepalatset, och där presidenten försökte tala politik men alla bara ville höra honom förklara sig.)

Ty vad ska man egentligen tro när en socialistisk president får livvakterna att köra honom hals över huvud hem till en kvinna som i sin tur lånat en lägenhet av en väninna vars före detta man mördades och som hade kopplingar till den korsikanska maffian? Att han sätter landets bästa främst, att han vet vad han gör – eller att han bevisar tesen om att kåta män lätt blir dumma i huvudet?

Fråga USA:s förre president Bill Clinton. Eller ännu hellre Vitahuspraktikanten Monica Levinsky. Om man istället riktar frågan till presidentens officiella partner – Valérie Trierweiler, – så dröjer svaret ännu en tid. Hon är för tillfället intagen på klinik för ”depression”. På dagens presskonferens fick Hollande utstå förödmjukelsen att svara på frågan om Madame Trierweiler fortfarande var att betrakta som Frankrikes frist lady. Inte minst USA:s presidentpar lär vilja veta inför det franska statsbesöket om de ska bädda för en eller två – eller kanske tre – gäster.

När frågandet ändå är igång kan det vara värt att undra ett ögonblick om partiet kanske ändå skulle ha valt en annan Hollande som sin presidentkandidat. Och minst lika viktigt att få veta i sann skvallertidningsanda: Hade Ségolène Royal, Hollandes förra fru och kvinnan som Hollande konkurrerade bort från tronen, gjort ett bättre val av transport till och från sin eller sina eventuella älskare?

Så kanske det trots allt är bättre att ta Gunnar Hökmark på orden och se till andra aspekter av den franska sjukan än de för dagen så mediamässigt uppseendeväckande.

Hollande gick till val på en socialistisk agenda: Skattehöjningar och stora statliga satsningar och välfärdsprogram. Av detta har det hittills inte blivit annat än en rad svåröverträffade fiaskon. Arbetslösheten är över elva procent och därmed skyhögt över den svenska. De hundratusentals nya jobb som hans utbudspolitik skulle leda till har i själva verket lett till raka motsatsen. Statsskulden växer och underskottet är enorm. Det folkliga förtroendet för presidenten är lägre än det varit för någon annan president i modern tid, och ekonomin befinner sig i brant nedåtspiral. Kreditbetyget har sänkts vid ett flertal tillfällen.

Allt medan krisländer som Storbritannien och Irland fått fart på ekonomin igen, och Spanien och Portugal är på väg. Till och med Greklands statsfinanser är till viss del på väg att återställas, och detta halvårs ordförandeland i EU kan till och med visa på ett litet överskott just nu – även om statsskuldens andel av BNP har ökat igen. Det är i princip bara det socialistiskt styrda Frankrike som idag är riktigt, riktigt illa ute.

Då väljer landets president att sätta sig på vespan och åka till sin älskarinna.

Vad är det egentligen som är mest snuskigt i den här affären?

(Mikael Hermansson)

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Ett prov av värde

Sametingsvalet nu på söndagt må ursäkta, men nästa stora är EU-parlamentsvalet nästa år. Redan nu är Moderaterna klara med sitt provval, som egentligen inte innehöll några större överraskningar. EU-parlamentarikern och BT-krönikören Gunnar Hökmark toppar listan. Han fick 519 poäng. På sjätte plats kom riksdagsledamoten Cecilia Tenfjord-Tofby från Borås med 168.

En snabb blick på provvalsresultatet ger anledning till tre kommentarer:

1. Det ska mycket till för att utmana de tre första namnen på listan. Såväl Hökmark som Christoffer Fjellner och Anna Maria Corazza Bildt är redan på plats, har sin väljarbas och är – relativt – populära inom partiet. Åtminstone bland medlemmar, om än kanske inte i lika hög utsträckning i partitoppen.

2. Den tredje och fjärde platsen lär det bli huggsexa om. Att Anna Ibrisagic slutar öppnar för dragkamp om en plats – under förutsättning att partiet gör minst lika bra ifrån sig som i förra valet. för fler förändringar. Att partiledningen lär vilja skicka riksdagsledamoten Hans Wallmark till Bryssel, och ta hem Christoffer Fjellner till riksdagen, får betraktas som ett nollsummespel.

3. För första gången har en boråsare chans att hamna i parlamentet. Cecilia Tenfjord Toftby, som idag sitter i näringsutskottet, har en bred väljarbas att kandidera utifrån.Hon är hela Västsveriges kandidat. Även om Moderaterna lärt sig att det gäller att ha varvade listor – fem män och fem kvinnor på tioförstalistan i provvalsresultatet – så blir det också en fråga om personval och kampanjande. Kan Moderaterna i Västsverige också arbeta för Tenfjord Toftby ska hon ha en bra chans att bli partiets fjärde namn i Bryssel.

Vad händer nu? Provvalet är rådgivande. Nomineringskommittén kommer att arbeta vidare med att ta fram förslag till valsedel som kommer att föreläggas nomineringsstämman som ligger inom ramen för Moderaternas arbetsstämma den 17-20 oktober.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized