(FOTO TT)
Det var ett svalt handslag som inledde ett ännu svalare toppmöte. Men Ukrainas president Petro Porosjenko skakade i alla fall hand med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin, när de i eftermiddags träffades i Vitrysslands huvudstad Minsk.
Förhoppningsvis är mötet början på något konstruktivt när det gäller konflukten i östra Ukraina, som pågått alltsedan Vladimir Putin i våras annekterande Krimhalvön under förevändningen att han bjudits in för att skydda en grupp Ukrainska separatister.
Mötets mer prominenta delegater kan delas upp mellan Poroskenko – och Putinlägret. EU representeras av utrikeskommissionär Catherine Ashton, handelskommissionär Karel de Gucht och energikommissionären Günter Oettinger. Den sistnämnda har också deklarerat att EU har som mål att säkra gastillgångar för Ukraina under vintern om Ryssland vill stoppa dem. Putins allierade är Vitrysslands diktator Alexandr Lukasjenko och Kazakstans ledare Nursultan Nazarbajev, som började sin karriär som politisk kommissarie under diktatorn Josef Stalin.
Men närvarande diktatorer till trots borde omvärlden välkomna överläggningarna.
Det pågår ett krig i Ukraina, även fast en del vill hävda att så inte är fallet.
Pro-ryska separatister har skjutit ned ett malaysiskt passagerarplan i tron att det tillhörde den ukrainska armen och under måndagen greps ryska soldater som gjort sällskap med den andra ”humanitära konvoj” som Putins utrikesminister Sergej Lavrov skickat till staden Luthansk.
Att soldaterna skulle ha befunnit sig på ukrainskt territorium av ”misstag” som ryssarna hävdar är föga troligt. Men det är desto mer sannolikt att de befann sig på ett specialuppdrag som den ukrainska militären hävdar.
Porosjenko vars koalitionsregering upplöstes i juli har också bestämt sig för att utlysa nyval. Avsikten är att söka ett nytt mandat och – troligtvis – förnya banden med Nato och EU. Men för att citera forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, Jakob Swiecicki, kommer en EU-ansökan innebära att landet måste genomföra många och svåra reformer.
Västvärlden kan också delvis skyllas för hur krisen utvecklades då man inte i tid markerade mot Putin. Swiecicki menar att ”man kunde ha ställt ett objektiv för Ukraina” och den polske utrikesministern Radoslaw Sikorski hävdar i en intervju med webbtidningen Ozy att EU till stor del kan skyllas för hur konflikten har eskalerat då unionen endast gjorde ”ett minimum för att påverka Rysslands agerande vid varje steg av krisen”.
Enligt den ryska nyhetsbyrån Intar Tass som har nära kontakter med Kreml kommer Porosjenko att presentera en fredsplan som bland annat innehåller en överenskommelse om lokala val, en skyddszon vid Ukrainska gränsen samt säkra evakueringsvägar för stridande milis. På längre sikt kan detta också leda till att varken väst eller Ryssland involverar sig aktivt i Ukraina, utan i stället söker skapa en neutral stat som efterliknar Österrike under kalla kriget.
En buffertzon mellan Nato och Ryssland som också har föreslagits av den amerikanske statsvetarprofessorn John Mearsheimer i denna månads nummer av den ansedda tidsskriften Foreign Affairs.
Detta ska dock inte utgöra ett hinder för Ukrainas väg in i EU, och det viktigaste i nuläget är att unionen står enat i sin vilja att hjälpa landet och därmed skickar en skarp signal till Putin att den tidigare Sovjetiska intressesfären i Östeuropa inte är något annat än just historia.
(David Lindén)