Tag Archives: SSU

Statsråd i tjugoårsåldern säger något

WEB_INRIKES

(Inte lätt att svetsa samman laget, FOTO TT)

Sverige har numera en koalitionsregering som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Av lätt insedda skäl är det en förhållandevis ung regering, då Socialdemokraterna i åtta år befunnit sig i opposition och då det dessutom är det svenska Miljöpartiets premiärerfarenhet. Den ska heller inte avfärdas i första taget.
Utrikesminister Margot Wallström kan i alla fall på pappret matcha företrädaren Carl Bildt i både inkomster och erfarenhet, och skolminister Gustav Fridolin är, trots att han är i trettioårsåldern, något av svensk politiks verkliga veteraner.

Men de finns två statsråd som sticker ut.

Den ene är SSU-ordföranden Gabriel Wikström som kommer att få ansvar för folkhälsofrågor och den andra är gymnasieminister Aida Hadzialic.
Wikström är 29 år och ordförande i Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU). Hadzialic är 27 år och arbetade under förra mandatperioden som kommunalråd i Halmstad.

Det är behjärtansvärt att Löfven tog chansen att utse dem till statsråd, eftersom det finns många unga människor i Sverige och politiken därför behöver ett visst mått av ungdomsperspektiv. Men detta säger också något om denna regering och om det desperata läget inom svensk socialdemokrati. Ett parti som länge betraktades som en mästare på organisation och förnyelse.

Anledningen till att S kunde dominera svensk politik var inte bara att de vann riksdagsval. Det handlade också om att man kunde hitta kompetent folk och låta dem växa inom organisationen. Ett konkret exempel är att man bara fick vara statssekreterare under en viss period för att sedan göra något annat, eller att man ställde krav på att läsa klart universitetsutbildningar, vilket bland annat Pär Nuder – senare finansminister – fick erfara när Ingvar Carlsson satte det som ultimatum om Nuder skulle få arbete i statsrådsberedningen.

Nu gör man inte längre detta, och en av anledningarna är att ”rörelsen” inte är lika stor som den en gång var. Dessutom vet Löfven att den här regeringen är den svagaste sedan Ola Ullstens folkpartiregering 1978 och att om man inte håller hela mandatperioden så kan han mycket väl sitta löst inför nästa val. Det är därför som han ser till att ge nästa generation regeringserfarenhet. Något som hans företrädare Göran Persson missade.

Förvisso kan både Wikström och Hadzialic bli utmärkta statsråd. Men det är en väldigt dyr praoperiod för Sveriges räkning och att de ens har sina positioner visar hur desperat Stefan Löfven måste ha varit när han skulle ”svetsa samman” laget.

(David Lindén)

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Nu granskar media gamla SSU-bossar?

SOMMARFIKA (S)

(Det finns fog för att ställa frågor, FOTO TT)

Stefan Löfven presenterade alldeles nyss sin ministerlista och den innehöll både överraskningar och väntade namn. Precis som när regeringen Reinfeldt utnämndes 2006 finns det alla möjligheter för media att utöva en granskande roll, och ifrågasätta de nya makthavarnas handel och vandel. De är trots allt Sveriges mäktigaste politiker och bör därför granskas mer än andra. En av de nya ministrarna är civilminister Ardalan Shekarabi. Han är riksdagsledamot för Stockholm och var 2003-2005 ordförande i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). En maktposition då förbundet på den tiden var Sveriges största ungdomsförbund. Men makten visade sig, milt uttryckt, stå på lösa grunder. Det uppdagades nämligen att medlemssiffrorna var uppblåsta med bland annat avlidna, katter och tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt då i sjuttioårsåldern. När Feldt fick reda på sin pågående ungdom kommenterade han lite syrligt att han förvisso hade varit medlem, men att han sedan 1950-talet var lite för gammal. Dessutom bidrog de uppblåsta siffrorna till att mygel och maktkamper präglade förbundskongresserna. När Shekarabi valdes visade det sig senare att han använt kampanjkonton som egentligen var menade att gå till bistånd. Det var rent fusk och han fick senare hård kritik av revisorerna, och såg sig nödgad att avgå. Förvisso bör påpekas att han avgick innan någonting avslöjades, men det är en historia som är viktig att gräva i och som utförligt har skildrats av Fokus-journalisten Thorbjörn Nilsson i boken De Omänskliga: Berättelser om Politik vilken handlar om svenska ungdomspolitiker. Dessutom omnämns det nya statsrådet Ibrahim Baylan i samma bok i föga smickrande ordalag. Det är också värt att notera att nyblivne näringsminister Mikael Damberg, också han numera statsråd, var den som företrädde Shekarabi som SSU-ordförande. Så det finns mycket för media att gräva i. Precis som man gjorde när det gällde Alliansministrar. För det handlar väl om att i opartisk anda behandla båda blocken lika? (David Lindén)

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Ingen vänstervåg bland ungdomar

Bild

För den som, likt undertecknad, rör sig i sociala medier är det lätt att tro att det pågår en vänstervåg bland ungdomar. Kampanjsidor som Alliansfritt och Politism är ofta snabba med att marknadsföra pinsamma citat av alliansföreträdare och se till att dessa får stor spridning. Dessutom har Aftonbladets ledarredaktion grundat en skribentskola och en av dess stjärnskott konstaterade för en tid sedan att det numera är ”inne att vara vänster”.

Ett uttalande som öppnar upp för frågan om det verkligen är det.

Tittar man nämligen på medlemssiffror framstår den påstådda vänstervågen som allt annat än verklig. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) är trots det massiva stödet från LO och det nyvunna självförtroendet fortfarande omsprungna av Moderata Ungdomsförbundet när det gäller medlemsantal.

Vänsterpartiets Ungdomsförbund, Ung Vänster, som är den organisation som verkligen borde gynnas av en vänstervåg bland unga, har också tappat i medlemsantal och inbördes strider har lett till att ett antal inflytelserika distrikt kräver förbundsledningens avgång. Förvisso borde sympatierna i denna konflikt ligga hos förbundsledningen, då de uteslutit extremister som den tidigare distriktsordföranden i Örebro, Markus Allard, men att de utkämpar strider inför öppen ridå säger ändå något om organisationens samarbetsklimat. 

Att kallt redovisa medlemssiffror kan dock bortförklaras med argument som att ”ungdomar idag har hittat ändra sätt att engagera sig”. Men då missar man helheten. För faktum kvarstår – ungdomsorganisationer som sysslar med annat än politik attraherar långt fler medlemmar än de politiska ungdomsförbunden varav  MUF är störst.  

Det finns också direkt skrämmande konsekvenser av påståendet att alla ungdomar skulle vara vänster och agera med en röst. Som när Sverigedemokraternas Ungdomsförbund (SDU) inte släpptes in på Globala Gymnasiet i Stockholm. Många debattörer hävdade då att eleverna tillsammans ”visat sin avsky för rasismen” och få medier skrev om att också Kristdemokraternas Ungdomsförbund (KDU) först vägrats tillträde till skolan. På det hela taget kan blockerandet därför ses ett tecken ”på ett dåligt självförtroende och en bristande tilltro till de goda argumenten” för att citera BT:s krönikör Nils Funcke.

En liknande aktion inträffade på Rinmangymnasiet i Eskilstuna där SDU blockerades av Ung Vänster från att bedriva kampanj på skolan. I det efterföljande skolvalet fick Sverigedemokraterna 28 procent av rösterna jämfört med Vänsterpartiet vars del av väljarkåren var nästintill obefintlig.

Så att behandla ungdomar som en fårskock som just nu går åt vänster kan också vara direkt farligt.

(David Lindén)

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Sicken dubbelmoral, SSU!

Illustration: Truth and Lie

Det verkar som om SSU är fullt och fast inställda på att de kommer vinna höstens val. Ordföranden Gabriel Wikström har bland annat skrivit en debattartikel tillsammans med Ingvar Carlsson, där de båda ”krävde” ett nytt miljonprogram och man har flera gånger hört SSU-ledningen leverera kravlistor till Stefan Löfven, då de den anser att han inte alltid beter sig som en rättrogen socialdemokrat.

Ett annat krav som SSU ofta torgför med en rättfärdighetsretorik är att det skall råda ”schysta” villkor på arbetsmarknaden. Det tål dock att påpekas att deras definition av bra villkor innebär att man skall försvåra för ungdomar då man rasar mot de företag inom hotell- och restaurangbranschen som tack vare sänkningen av momsen haft råd att ge många deras första jobb.

Tidigare har de också starkt drivit kravet om att alla på svensk arbetsmarknad skall innefattas av kollektivavtal. Det skulle nämligen vara garanten för dessa ”schysta” villkor och ge ungdomar utrymme att växa och utvecklas. En helt försvarlig linje om man också applicerade den på sin egen organisation och på sina samarbetspartners.

Det har man dock inte gjort.

Branschtidningen Dagens Media avslöjade redan förra året att SSU anlitat kommunikationsbyråer som saknar kollektivavtal för sin valrörelsesatsning. Det verkar helt enkelt vara viktigare att göra en bra valrörelse än att leva upp till sin egen storstilade retorik.

På vanlig svenska kallas detta för dubbelmoral.

Kanske kan SSU:s vilja att välja de bästa reklambyråerna betala igen sig. Men ledningen, och i synnerhet Gabriel Wikström som offentligt har samarbetat med Ingvar Carlsson borde i alla fall läsa dennes bok Lärdomar: Personliga och politiska (Norstedts, 2014).

Ty i den varnar Carlsson för att det värsta som kan drabba en folkvald är att avslöjas som en som inte lever som man predikar.

(David Lindén)

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Det luktar illa, SSU

SSU

Tre före detta ombudsmän för SSU Norrbotten döms idag till böter, då de under flera år systematiskt lurat Piteås Kommun och Norrbottens landsting på hundratusentals kronor i bidrag för att hålla kurser med påhittade medlemmar. En affär som leder ända in i riksdagen.

Media har dock inte rapporterad om utredningen på länge och det beror inte på sympati för de åtalade, utan snarare på att man är relativt van att höra om SSU:are som antingen har myglat sig till en post eller friserat medlemssiffor. Det som dock är allvarligare är att en nu aktiv riksdagsledamot verkar ha varit inblandad och att bland annat tidigare skolminister Ibrahim Baylan, nuvarande gruppledaren Mikael Damberg och tidigare ungdomsminister Lena Hallengren alla har varit involverade i liknande ”affärer”, men som inte har lett till åtal och fällande dom.

För ingen kan förneka att det länge gick lite för bra för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Varje distrikt hade alltid hundratals medlemmar, även om man aldrig såg till något annat än välavlönade ombudsmän under valrörelsen.

När man som undertecknad hörde till ”motståndarlaget”, kunde detta kännas milt frustrerande att SSU:arna alltid var många på pappret men få i verkligheten. Fram tills det att medlemsfusket avslöjades av massmedia och de även blev få i verkligheten.

Men SSU-arrogansen från den ”storhetstiden” finns fortfarande och kommer då och då upp till ytan, som när deras nuvarande valgeneral Vidar Aronsson i SVT-debatt skulle diskutera alkoholpolitik och öppet deklarerar att han inte har läst den bok som diskussionen skulle utgå ifrån. Eller som när de under kyrkovalet på allvar hävdar att Jesus hade varit Socialdemokrat.

Skattebetalarna i Norrbotten har betalat 430 000 kronor mer än de borde till länets SSU-distrikt, och det är visserligen allvarligt, men det är minst lika allvarligt att SSU:s förbundskultur – att systematiskt fuska med bidragen – har svärtat ner alla ideella ungdomsföreningar. Ty efter skandalerna har många ungdomsförbund fått höra att man enkom myglar och friserar medlemssiffror.

Samt att ingen har brytt sig om att ställa berättigade frågor till tidigare SSU:are som nu sitter på ledande poster inom Socialdemokraterna i riksdagen.

(David Lindén)

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Våga erkänn internets svagheter

BildtMånga av veckans nyheter har handlat om diplomati och om internet. I onsdags öppnade en fredskonferens mellan de stridande styrkorna i Syrien i schweiziska Montreaux, och samma dag annonserades det vid det pågående World Economic Forum i Davos, också det i Schweiz, att utrikesminister Carl Bildt skall vara ordförande för en kommission som utreder internets framtid. Ett uppdrag som passar Bildt, då han redan på 1970-talet talade om ”datormediet” och vid ett TedX föredrag i Stockholm i tisdags påpekade att ”traditionell diplomati och konfliktlösning kan underlättas av sociala medier”.

På senare år har också den politiska aspekten av internet – cyberpolitik – fått utrymme inom akademisk forskning. Nazli Choucri som är professor i statskunskap vid amerikanska MIT har i sin studie Cyberpolitics in International Relations (The MIT Press, 2012 ISBN 978-0-262-51769-0) poängterat att cybersäkerhet idag ses som den ”fjärde säkerheten” inom internationella relationer, jämte utrikes, inrikes – och miljösäkerhet. Men även där som i resten av diplomatin händer det att den ”realpolitiska drivkraften ofta överskyggar fokus på rättigheter”.

Nationalstater, internationella organisationer och företag använder internet för att samla information, vilket länge varit kutym inom storpolitiken, men framstår som opassande när det kommer fram i ljuset. En reaktion som, speciellt i hyllandet av Edward Snowdon, speglar en tilltro till en utopi där internet – underförstått – enkom används för goda syften. Det finns också ett samband med tanken om att internet hjälper demokratier och att demokratier per se segrar över diktaturer.

Tanken härrör ursprungligen från filosofen Immanuel Kant och fick en renässans efter kalla kriget då man insåg att demokratier hade befunnit sig på den vinnande sidan i en majoritet av alla konflikter sedan 1800-talet. Denna hypotes har granskats i antalogin Do Democracies Win Their Wars – An International Security Reader (The MIT Press, 2011 ISBN 978-0-262-51590-0), och det finns ingen konsensus kring detta.

Förvisso har demokratier ofta funnits på den vinnande sidan i konflikterna, men det finns alltför många variabler som militär styrka, tillgång till resurser och graden av demokrati för att säga att de enkom vunnit för att de var demokratier. Precis som med internet gäller det därför att inte svälja hypoteser om godhet med hull och hår.

Det finns många som anklagar Carl Bildt för att vara en så kallad internetutopist och vid valet 1998 ansåg SSU:s dåvarande ordförande Niklas Nordström att det fanns fog för att skriva en kritisk rapport om Bildt med titeln Uppkopplad mot verkligheten. Men det verkar som om Bildt har utvecklats i takt med internet. Idag framstår han som en teknologisk realist och därför är det klokt att han skall vara ordförande för den kommission som kommer att utreda framtiden för the world wide web.

(David Lindén)

Lästips: För den som är intresserad finns böckerna att beställa via MIT Press hemsida. 

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Finns verkligen SSU Molotov?

Molotov

Med jämna mellanrum får man bevis för att det behövs mer historieundervisning i svenska skolan. Ovanstående bild är en skärmdump från den, förment, antirasistiska och demokratifientliga sidan Motkraft, där man tillkännagett bildandet av en ny SSU-förening. Anledningen är att en ung SSU:are i Malmö hade hotats av nynazister.

Föreningen har fått namnet SSU Molotov.

På ett sätt är det både förståeligt och komiskt att de använder just namnet Molotov, då det syftar på brandbomben molotovcocktail och ska signalera att man är beredd att ta upp kampen mot fascismen. Som de själva uttrycker det ska man bekämpa ”alla som försöker splittra vår klass och hotar vår möjlighet till organisering.”

Organisatörerna verkar dock inte veta att brandbomben uppfanns i Finlands krig mot Sovjetunionen på 1940-talet och att marskalk Mannerheim som ledde de finska styrkorna var allt annat än socialistisk. De verkar inte heller känna till varför bomben heter just Molotov.

Vjatjeslav Michajlovitj Molotov var Josef Stalins utrikesminister och den man som 1939 vid en ceremoni i Kreml undertecknade ett fördrag med Nazityskland som efter honom och hans tyske motsvarighet Joachim von Ribbentrop fick namnet Molotov-Ribbentrop pakten.

Som BT:s Mikael Hermansson summerade förloppet: ”Kul kväll i Kreml. Ribbentrop och Stalin ler ikapp medan Molotov skriver på avtalet om att inte angripa varandra.”

Att i samma andetag säga att man vill bekämpa fascismen och kalla sig Molotov är därför ett hån, då han var en av dem som möjliggjorde det vidrigaste fascistiska systemet som världen hittills skådat. Det är dessutom ett hån mot Raoul Wallenberg som var en av de få svenska demokratikämpar man kan vara stolt över från andra världskriget. Ty Molotov ljög den svenska regeringen rakt upp i ansiktet när de frågade om vad som hänt med Wallenberg.

Lyckligtvis har SSU under kvällen tagit avstånd från föreningen då de tar ”avstånd från allt politiskt våld”. Men faktum kvarstår: de har tidigare, som i samband med Husby-kravallerna, fört sig med en klasskampsretorik som mycket väl kan attrahera ljusskygga individer och likställt arbetsgivare med pedofiler.

Det är dags att de inför valrörelsen rannsakar sitt eget beteende.

(David Lindén)

8 kommentarer

januari 14, 2014 · 5:45 e m